Hemma igen

I fredags luffade jag, Micke och Elvira i väg med båten. Vi åkte först till Hasslö bron där vi satt och drack ett glas vin och åt paj. Vi fiskade lite men fick inget napp. Efter det körde vi vidare in bland öarna och till slut hamnade vi på ett ställe vi aldrig varit. Det låg någonstans mellan Literby och kuggeboda. Där fanns en båtklubb med hur många segelbåtar som helst. Där blev vi kvar över natten. På lördags morgonen luffade vi vidare mot bollöarna. När vi var mitt i ingenstans stannande Micke motorn och hoppade rakt ut. Det var dags för morgon doppet. Jag hoppade också i när han kom upp och tog Elvira. Härligt!!! Väl framme på bollöarna grillade vi lite korv av en finsk variant, tvi tusan så hemsk!! Vi badade drack mer vin och bara mös. Micke gick och hovade räkor för att sedan sätta krok. Vi var helt själva på öarna och det va underbart. På kvällen kom herr "Kurt" jasssåå är det här ni gömmer er. Han är inte frisk någonstans:) Micke och han körde ut med kroken och jag satt kvar på ön för Elvira sov. Saken är ju den att jag är mörk rädd. Jag ringde Linda som fick stötta mig i min ensamhet. Mitt batteri på mobilen dog så jag fick klara mig själv. Jag får för mig att jag hör en massa konstiga saker när jag är själv i mörker. Jag kröp in i hytten till Elvira och la mig tills jag hörde båten komma tillbaks. Herr Kurt körde hem och vi gick och la oss. På söndags morgonen kom han tillbaks och dom drog upp kroken igen. Det var bara lite fiskar på.. Micke och jag packade in våra saker igen och körde över till Hasslö. Vi såg ambulansen från sjön körande på ön mot Mickes farfar så han tog telefonen direkt och ringde sin pappa. Han var redan på plats, farfar hade fått ont i hela kroppen och kände sig lustig. Gamle man han är 90 år. Vi hade lovat Paul att vara följe båt till Gö i fall hans skulle lägga av så där brände vi tre timmar. När vi låg och väntade på bro öppning hoppade jag och Micke i havet. Det är ju helt underbart att bara kunna hoppa rakt ut när det är så varmt. I går kväll satt vi på Horna bryggan och fiskade abborre med Paul och det var så skönt och avkopplande. Elviras nya favorit är farfar. Hon ropar på honom hela tiden och ska pussas och kramas. Det är inte ofta vi träffar Paul så här i och med att han jobbar så mycket men den lilla tiden med honom är så rolig. Hoppas vi får fler sådana kvällar i sommar. Efter en härlig kväll styrde vi skutan i mörkret mot staun och vår härliga säng. Borta bra men hemma bäst.