I dag frågade min sambo mig varför jag aldrig skriver om Niklas här i min blogg. Vilket jag gör men inte på samma sätt som jag gör om Adrian och Elvira. Micke har då fått denna frågan av en som står Niklas väldigt nära. Så nu ska jag klar göra detta om någon annan undrar. Så här är det.
Adrian och Elvira är mina barn det är jag själv som får stå för konsekvenserna om jag skriver något tokigt. Jag lägger ALDRIG ut bilder på barnens kompisar utan att fråga föräldrarna först, respekt heter det. Jag kan skriva här att Adrian är som en böld i röven i bland utan att någon kan säga något om detta i och med att det är mitt barn. Men jag kan inte skriva samma sak om Niklas i och med att han har en egen mamma. Det är konstigt man gör alltid något fel fastän att man tror att man gör rätt. Anledningen till att det finns mer om Adrian är den att vi gör saker tillsammans han och jag. Niklas och jag gör inte det för att han inte vill det med mig. Om vi har gjort något så skriver jag det oavsett vilket barn det är. Men dom negativa jobbiga bitarna skriver jag bara om mina. Gränsen är hår fin så man får passa sig så man aldrig gör över tramp. Självklar tycker jag om Niklas han har liksom varit en del i mitt liv i snart tre år konstigt vore det väl annars. Men man måste tänka sig för när man bara är någon extra i familjen.
Lite arg och upprörd är jag nu men detta är MIN blogg jag skriver vad jag vill när jag vill och hur jag vill. Om denna någon vill ha andra inlägg så råder jag den till att starta en egen blogg. Sååå puh nu lugnar jag mig igen:) Men visst är det konstigt hur människan är skapt varför ska man reta sig på andra eller tycka en massa?? Fan samla i hop hela bunten och ta ett fylle slag så ordnar sig nog allt..eee....not. I kväll är min gubbe vid båten och fixar för i morgon bär det ut igen på det stora blå.. natti natti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar