Jag går under..

Ha ha jag och Arlinda har nu avklarat vårt första tränings pass på Aktiva!! Jesus vad jobbigt det var men kul. Jag kan säga att mina ben inte kommer bära mig i morgon och magen lär väl aldrig glömma chocken. Det här ska ju vi göra nu två dagar i veckan så vi kan få lite mer kondition och orka med mer. Kul kul. Men jag kan ju villigt erkänna att vi såg ut som två frågande by fånar från början men vi kom snabbt in i det. I dag har jag även suttit på polis stationen här i Karlskrona och träffat Kristianstads polisen. Jag satt där i över två timmar men det kändes skönt när jag kom ut. Nu ska jag kämpa för det min pappa hade velat, jag ska göra allt jag kan där jag har rätten på min sida. Det kommer bli tufft och jobbigt och känslorna och tankarna kommer tillbaks på min pappa. Jag saknar honom grymt mycket. Jag vill inte sitta om några år och tänka varför gjorde jag inget när jag kunde. Polisen tar ärendet på allvar och körde ju ända hit från Kristianstad. Kanske får hon bita i det sura äpplet. Kanske hon får sitt straff ändå.. Kanske min far får ro i graven. Nu ska jag gå och dö och ta min onda kropp med mig:) Micke ligger sjuk så jag får väl vårda honom lite:) natti natti