I går var jag på utvecklings samtal med Adrian. Mina vänner vet vilket helvete vi haft under ett år. Han låg på gränsen av att klara sig. Fick inget gjort och läraren ringde hem varje dag och berättade hur jobbigt allt var. Dock var det inte bara min son som var jobbig men dom andra barnen kan inte jag ta ansvar för. Allt var en pina, han ville inte gå dit och frånvaron var sky hög! Jag bråkade om ett klassbyte och blandade in alla högre makter och var en riktig bitch! Jag kan vara bra på det när det verkligen är något jag tror på:) Efter många om och men fick han prova 14 dagar i en annan klass. Rektorn frågade gång på gång vad är plan B? Jag slog det från mig och svarade det finns ingen plan B för detta kommer gå det är inte pojken i detta fallet som är problemet! Mycket riktigt många månader efter ligger han på MVG och VG!!!! Han är duktig och sköter sig. Han går till skolan varje dag och stannar HELA dagen. Ingen lärare ringer längre hem.. Så skönt!
Det jag ville säga är att jag är STOLT över min son för det är han som dragit det tunga lasset.
Det var allt för denna gången och jag kände att jag hade rätt att skryta lite:)
Nu besiktning av bilen, HJÄLP........
Åh vad roligt skönt och härligt!!! Klart du ska skryta- han har ju kämpat!! Krama honom!!
SvaraRadera